Fatima (fvmh) i huset

Fatima (fvmh) var en bra fru för Imam Ali (fvmh) med tanke på alla hennes dygder. När Ali (fvmh) kollade på Fatima (fvmh) försvann hans sorg och ledsnad enligt det som återberättats. Fatima (fvmh) frågade aldrig Imam Ali (fvmh) om saker som hon trodde att han inte tålde att höra. Om vi vill ta reda på de två himmelska dygdiga ljusens äktenskapliga relation med varandra, är det bra om vi hör det från Imam Ali (fvmh), t. ex. när han i en predikan talar till Fatima (fvmh) och prisar henne med titeln ”världarnas bästa kvinna” och anser henne vara en av hans stoltheter, eller då han sa:

”Jag svär på Gud att jag inte gjorde henne arg, och så länge som hon levde tvingade jag henne inte att utföra någon handling som hon inte tyckte om. Hon gjorde inte heller mig arg och var inte olydig.”

Giftermål och Fatimas (fvmh) barn

Fatima Zahra (fvmh) hade många friare. Det har återberättats att en del kända kompanjoner bad om hennes hand. Guds Sändebud (fvmh) sa till dem att Fatimas val ligger i Guds händer[1]. Enligt det som Anas ibn Malik (en av Profetens (fvmh) kompanjoner) har återberättat så gick en del kända emigranter till Profeten (fvmh) för att fria till Fatima (fvmh) och sa att de var redo att acceptera en dyr brudgåva för denna förbindelse. Guds Sändebud lämnade frågan så pass mycket åt Gud att Gabriel till slut uppenbarade sig för Profeten (fvmh) och sa:

”Å Muhammed! Gud skickar Sina hälsningar till dig och säger att du ska gifta bort Fatima med Ali, Gud har valt Ali åt Fatima och Fatima åt Ali.”

Imam Ali (fvmh) var även bland Fatimas (fvmh) friare och Sändebudet gick med på denna förbindelse enligt Guds befallning och det som nämnts.

I flera traditioner har det återberättats att den Helige Profeten (fvmh) sa: ”Om inte Ali fanns skulle inte Fatima ha någon jämlike.”[2]

Det var på detta vis som förberedelserna inför bröllopet ordnades. Fatima (fvmh) accepterade en liten brudgåva (tvärtom de ignoranta traditionerna där betydelsefulla personers brudgåvor var oerhörda) och gick till Imam Alis (fvmh) hus. Frukten av detta välsignade giftermål var fem barn med namnen Hassan, Hussein , Zeynab, Umm Kulthom och Muhsin (som dog av missfall under de trista händelserna efter Profetens (fvmh) bortgång).

Imam Hassan och Hussein (fvmd) är bland de tolv Imamerna  som uppfostrats av en sådan moder, och de nio övriga imamerna (förutom Imam Ali, Imam Hassan och Imam Hussein (fvmd)) är ättlingar till Imam Hussein (fvmh), och på detta vis är de ättlingar till Guds Sändebud (fvmh) via Fatima (fvmh). P.g.a. att de rena Imamerna (förutom de Troendes ledare (fvmh)) kommer ifrån Fatima (fvmh) kallas hon för Umm al-Aimmah (imamernas/ledarnas moder).

Zeynab (fvmh), som var Fatimas (fvmh) äldsta dotter, var en Gudstjänare och en kysk och lärd kvinna. Hon talade så pass bra om den husseiniska revolten efter händelserna under Ashura och förlängningen av Imam Husseins (fvmh) rörelse att den omoraliska umayyadiska regimens ben började att skaka och folkets protesterande röster blev högljudda gång på gång gentemot Yazids förtryck, till sådan grad att omfattande rörelser bildades mot hans förtryck. Det som kan hittas i historien angående Zeynab Kobras (fvmh) dyrkande är att hon inte slutade att be till Gud, till och med under de svåraste förhållandena och outhärdliga stunderna, detta dyrkande och bedjande hade även sin grund i hennes förståelse gentemot Herrens heliga natur.

Umm Kulthom (fvmh), som även hon uppfostrats av en sådan moder, var en nobel, intelligent och vältalig kvinna som också närvarade efter Ashura tillsammans med Zeynab (fvmh) och hade en viktig roll i att upplysa folket.

[1] Fatimah al-Zahra fil Ahadith al-Nabawiyyah, al-Sarawi, Beirut 1994, p. 86, 92; ’Awalim al-Zahra, p. 380.

[2] Kashf al-Ghummah, al-Arbilli, vol. 1, p. 463; al-Bihar, vol. 43, p. 141.

Av ypperligt uppförande

Hela Siddiqa Tahiras (fvmh) liv är fullt av nobla handlingar och goda exempel på gott beteende. Vi visar endast tre exempel i denna artikel för att hålla texten kortfattad. Men vi betonar igen att dessa exempel endast är en bråkdel av hennes nobla handlingar.

1 – Det har återberättats från Jabir ibn Abdullah Ansari, en av Profetens (fvmh) kompanjoner, att han sa:

”En fattig och hjälplös emigrant från beduin-folket  frågade den Helige Profeten (fvmh) om hjälp efter eftermiddagsbönen. Han sa att han inte hade någonting [att ge] Profeten (fvmh) bad honom att gå till Fatimas (fvmh) hus, som låg bredvid moskén och nära Guds Sändebuds hus. Den fattiga mannen gick till Fatimas (fvmh) hus tillsammans med Bilal (Guds Sändebuds kompanjon och böneutropare) och hälsade på Guds Sändebuds Ahl al-Bayt (hushåll) och berättade därefter om sin situation. Fatima (fvmh), som var nära på att svälta av hunger under tre dagars tid tillsammans med sin far och man, tog av sig sitt halsband som hon hade fått i gåva från Hamzas barn (Profetens farbrors dotter) som var en betydelsefull minnesgåva för henne. Men gav ändå bort det på grund av den fattiga personens situation och sa till beduinen:

”Ta detta och sälj det! Jag hoppas att Gud ger dig någonting bättre i utbyte mot detta!”

Beduinen tog halsbandet och återvände till den Helige Profeten (fvmh) och berättade om vad som hade skett. Guds Sändebud (fvmh) blev rörd över att ha hört händelsen och tårar började rinna nedför hans välsignade kinder och han bad för beduinens situation.

Ammar Yasir (en kompanjon till Profeten) reste sig upp och bad om tillstånd att få köpa halsbandet i utbyte mot mat, kläder, transportmedel och betalning för beduinens resa. Profeten (fvmh) frågade beduinen: ”Är du nöjd med detta?” Han uttryckte sin skam och tackade. Ammar lindade in halsbandet i ett tyg från Jemen och parfymerade det och gav det som en gåva tillsammans med sin slav till Profeten. Slaven kom till Profeten (fvmh) och berättade om läget. Sändebudet (fvmh) gav i sin tur slaven och halsbandet till Fatima (fvmh). Slaven kom till Fatimas (fvmh) hus, Fatima Zahra (fvmh) tog halsbandet och friade slaven i Guds väg.

De säger att slaven log i detta ögonblick. När de frågade om anledningen till detta sa han:

”Vilket välsignat halsband det var! Det mättade en hungrig person, klädde en naken person, gjorde en vandrande person till en ridande, en fattig person ekonomiskt oberoende och befriade en slav och återvände till sist till sin ägare.”

2 – Guds Sändebud (fvmh) köpte en ny tröja till sin dotter på bröllopsnatten. Fatima (fvmh) hade även en ihoplappad tröja. En tiggare kom till deras hus en dag och sa: ”Jag vill ha en gammal tröja från profetskapets familj.”  Zahra (fvmh) ville ge honom den ihoplappade tröjan enligt tiggarens förfrågan och just då kom hon att tänka på den heliga versen: ”[Troende!] Ni kommer inte att uppnå sann fromhet, förrän ni ger åt andra av det som ni [själva] värdesätter; Gud har full kännedom om vad ni ger.”[1] I det ögonblicket gav Fatima (fvmh) bort den nya tröjan i Guds väg.

3 – Imam Hassan (fvmh) beskrev i ett tal Fatimas (fvmh) dyrkan, hennes uppmärksamhet till folket och att hon tänkte på dem före sig själv, och de timmar hon spenderade i att tala med Herren om sina behov och önskningar, på detta sätt:

”Jag såg min mor Fatima stå upp på sin böneplats natten till en fredag och hon var oavbrutet upptagen med att buga och falla ned på sitt ansikte [i tillbedjan] till gryningen. Jag hörde att hon bad för troende män och kvinnor, att hon nämnde dem vid deras namn och bad för dem väldigt mycket[2]. Men hon bad ingenting för sig själv. Så jag sa till henne: ”Å moder! Varför bad du inte åt dig själv precis som du bad för andra?” Fatima (fvmh) sa: ”Å min son! Grannen först, sedan huset.”

[1] Heliga Koranen – 3:92

[2] Al-Bihar vol. 43, p 253; ’Awalim al-Zahra, p.225, from’Ilal al-Sharayi’.

Födsel

Fatima (fvmh) föddes fem år efter att Profeten (fvmh) officiellt blev profet den 20:e Jamadi al-Thani i Mecka. När hon föddes talade hon med Guds hjälp och sa:

”Jag vittnar att det inte finns någon gud förutom Gud, att min far är Guds Sändebud och profeternas ledare, att min (framtida) man är profeternas efterträdares mästare och att mina [två] söner är mästarna över [mina] ättlingar.”

De flesta shiitiska exegeter och en del av Ahl al-Sunnahs stora exegeter i Fakhr al-Razis nivå har refererat första versen i suran Kawthar (108:1) till Fatima (fvmh). Fatima (fvmh) har kallats ”det goda i stor omfattning”. Hon har också nämnts som anledningen till den Helige Profetens ättlingars och avkommas fortsättning och spridning. Viktigt att nämna är att sista versen i denna sura (108:3) även är en bra indikation till detta påstående där Gud talar till Profeten och säger att hans fiende är utestängd från Guds nåd och saknar avkomma.

Moder och Fader

Som vi vet heter Fatimas (fvmh) pappa Muhammed ibn Abdullah (fvmh), som är islams respekterade sändebud, Guds profeters sigill och den bäste bland Guds skapelser. Hennes mamma var Khadija, dotter till Khuwaylid, som var en av stamen Qurayshs nobla och betydelsefulla kvinnor. Hon var den första kvinnan som konverterade till islam och spenderade alla sina rikedomar och egendomar till islams och muslimernas tjänst efter att hon accepterat islam. Khadija var även känd för sin kyskhet under ignoransens epok och tiden innan islams framkomst; till den grad att de kallade henne för ”Tahira” (ren) och ”Qurayshs nobla kvinna”.